Inte som man tänkt sig

Ibland blir livet inte riktigt som man tänkt sig. Ibland slits ens värld i tusentals bitar på sekunder och man står där med det som finns kvar av sig själv i spillror och ska försöka pussla ihop dom till ett jag igen. Hur hittar man igen sig själv? När all livsglädje har försvunnit? Hur gör man för att andas? När bröstkorgen är ett stort hål av smärta? Jag vet att det går över men just nu är det ingen tröst, just nu vill jag bara slukas av tomrummet och men jag kan inte, jag måste försöka aktivera mig själv, diska, tvätta kläder, städa, gå ut. Se över allt det praktiska... Jag vet inte hur aktiv jag kommer orka vara  här på bloggen framöver. Vi får se... Just nu vill jag bara vara ensam.
 

Kommentera här: